Springande monster
Fyra ben i marken.
Två ben i marken.
Hopp.
Fyra ben igen.
Vattnet ramlade ner från himmelen.
Vinden fick regnet att hamna precis i hennes ansikte.
Plötsligt, två åkrar bort dök det upp.
Ett monster!
Stort utav bara helvete!
Ja ja, två åkrar är rätt mycket.
De skulle hinna undan.
Det hela hade gått fantastiskt.
Det hela hade gått fantastiskt om inte monstret helt plötsligt börjat springa.
Monstret sprang inte bara.
Monstret sprang rakt mot dem.
Snart var det inte bara monsteret som sprang utan även de två som trotsat vädrets makter och var ute i regnet.
Skillnaden var att de inte sprang ivrigt för att möta monstret utan fort för att hinna undan.
Snart nådde de skogen och saktade in.
Men de slappnade inte av helt.
Inte förrän de nådde vägen.
Oskadda!
Jag var läskigt nära närkontakt med en älg i skogen idag när jag var ute med Pållen...
